Bostadslån har traditionellt varit ett tryggt val för finländare. Nu håller vinden på att vända. Enligt en färsk undersökning från S-Pankki anser 44% av finländarna att ett bolån är en ekonomisk risk. För ett år sedan var siffran 33%.
Samtidigt har regeringen redan lättat på bolånereglerna två gånger i år. I april förlängdes lånetiden till 40 år. I juni sänktes självfinansieringsgraden för ASP-lån från 10% till 5%. Syftet var att stimulera bostadsmarknaden och göra det lättare att få ett köpanbud på en första bostad.
Finlands Bank varnar högljutt. Men finns det anledning till panik?
Stigande räntor urholkar förtroendet
12-månaders Euribor har i år stigit från cirka 2 procent till nästan 2,8 procent. Nordea räknar med fyra räntehöjningar fram till slutet av året. Europeiska centralbankens inlåningsränta kan stiga till 3 procent.
För husägare innebär det hundratals euro mer i månaden. För ett lån på 300 000 euro innebär en höjning med en procentenhet att månadskostnaden ökar med cirka 250 euro. Det är en stor summa för en medelinkomsttagarfamilj.
Janne Ronkanen, ekonom på S-Pankki, säger att stigande räntetryck och svag sysselsättning dämpar hushållens upplåning. Människor är rädda. Men det finns sätt att styra riskerna.
Räntesäkringar får en ny roll
I en värld med stigande räntor blir räntesäkring allt viktigare. Ett fasträntelån eller köp av amorteringsfria lån kan ge en lugn nattsömn under många år framöver.
Bankerna erbjuder nu mer aggressiva räntesäkringsprodukter. Priset har stigit, men många familjer tycker att det lönar sig i form av sinnesfrid. Om du vet exakt hur stor din månatliga amortering kommer att bli de kommande tre åren blir det lättare att budgetera.
Låneförsäkringar har också vunnit ny popularitet. Arbetslöshetsförsäkringen betalar månadsavgifterna på ett lån om du blir av med ditt talko. Invaliditetsförsäkringen fungerar på samma sätt vid sjukdom. Priserna börjar från några tiotals euro per månad.
Ett 40-årigt lån – möjlighet eller risk?
Regeringens idé var enkel. En längre lånetid sänker månadsbetalningen och gör det lättare att köpa bostad. Med ett 40-årigt lån får du cirka 100 000 euro mer för samma månadsbetalning än med ett 25-årigt lån.
Finlands Bank ser annorlunda på saken. Marja Nykänen, vice ordförande i direktionen, varnar för att regeländringar inte kommer att stimulera bostadsmarknaden snabbt, men att de kommer att leda till högre bostadspriser på längre sikt.
Problemet är enkelt. Om folk får fler lån kommer de att erbjuda högre priser för bostäder. Priserna går upp och till slut betalar alla mer.
Nordea ser en möjlighet. De säger att ett längre lån kan göra finländarna rikare om de pengar som frigörs investeras klokt. Ett 40-årigt lån frigör pengar för investeringar som kan generera mer än räntan på lånet kostar. De som köper en bostad måste också överväga det potentiella bolagslånet på fastigheten.
Förstagångsköpare av bostad får lättnader
Sänkningen av medfinansieringsgraden för ASP-lån till 5% är en påtaglig lättnad för unga: för en bostad på 200 000 euro räcker det nu att spara 10 000 euro i stället för 20 000 euro.
Med mindre självfinansiering stiger skuldkvoten, men detta motverkas av att bostadspriserna fallit kraftigt de senaste åren. Många bostäder kostar nu tiotusentals euro mindre än för några år sedan.
Mari Govenius från S-Pankki talar om flexibilitet och att bygga upp en investeringsförmögenhet. Tanken är förnuftig: om du sparar 10 000 euro på ett BSP-konto och placerar de återstående 10 000 euro kan du öka din förmögenhet och samtidigt lägga grunden för ett bostadsköp. Om du funderar på att köpa din första förstagångsköpare ska du också läsa vår köpguide!
Vad säger statistiken egentligen?
Enligt Finlands Bank är den genomsnittliga längden på nya bolån nu 23 år. Människor tar redan nu kortare lån än de skulle kunna. Varför är det så? För att de vill bli skuldfria snabbare.
Men i en tid med låga räntor var ett långt lån ett förnuftigt val. Om du tar ett lån på 1,5 procent och investerar pengarna för att tjäna 5 procent, kommer du att tjäna 3,5 procent per år. Vid högre räntor ändras formeln.
Nu när räntorna stiger kan det vara klokt att ta kortare lån. Eller ta ett långt lån men säkra det. Det finns alternativ.
Om bostaden är föremål för ett bolagslån… Ja, ett lån, som måste betalas. Läs om att betala ett bolagslån när du köper ett hus!
Sanningen är en balansgång
Riskerna med bolån har ökat, men det har också möjligheterna att styra dem. Räntesäkringar, försäkringar och bättre lånevillkor ger verktyg för smart riskhantering.
För förstagångsköpare är det lättare än på flera år att komma in på marknaden. Priserna har sjunkit, lånevillkoren har lättats upp och det finns ränteskydd. Det kräver planering, men möjligheterna finns där.
Mer erfarna köpare kan dra nytta av marknadsläget. Om du kan läsa av risker och styra dem kan det nu vara en bra tid att agera.
Frågan är inte om ett bolån är en risk. Det har det alltid varit. Frågan är hur man styr den.
Och det finns nu fler verktyg än någonsin för att göra detta.
Är du rädd för att ta ett bolån?
Ett bolån, liksom alla andra lån, innebär alltid en viss risk. Så det är inte alls rätt fråga. Istället är det värt att fundera på hur du kan förbereda dig och skydda dig så mycket som möjligt mot risker. Ett bra sätt är att göra en grundlig undersökning i förväg.
OUN® läser dokumenten för den nya webbplatsen åt dig och levererar en analys i klarspråk inom 24 timmar. Vi står till 100 % på din sida – vi säljer inte fastigheten till någon.
